Tänka om…


Nej, maj månad blev inte mycket att hänga i granen för min del. Ett par veckor sjuk, någon vecka med sjuka barn och nya sovvanor för Alva som hindrar löpturer på förmiddagarna. Annat var det för Anders dock, som kanske är den som borde sammanfatta föregående månad i textform…han springer ju i alla fall haha?

När Líf var liten vaknade hon i regel väldigt tidigt och ville sova en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen fram tills att hon började på dagis när hon var 1 år. Detta gav mig möjlighet att springa med henne på förmiddagen och promenera med henne i vagnen alternativt sova en stund själv med henne på eftermiddagen. Min löpning och mitt behov av att komma ut störde således inte hennes mat- och sovtider eller behov av lek och uppmärksamhet. Jag, som gillar att ha rutiner, tyckte också om att ha dagen aningen inrutad och med tanke på vad löpningen ger och betyder för mig, var det perfekt att starta dagen med mellan 5-10 km varje vardag för att under helgerna kunna köra längre pass i skogen medan Anders hade hand om henne.

Alva däremot sover (numera) både bättre om nätterna och längre om morgnarna än sin storasyster gjorde (och gör) samt sover bara en gång på dagen (helst antingen i vagnen när vi hämtar Líf eller efter lunch) . Inget man ska klaga på, men det innebär senare start på dagen och eftersom vi måste iväg och hämta Líf från dagis tisdag-torsdag redan vid 12:30 så är det plötsligt svårt att få till en löptur på förmiddagen! Jag kan inte med att stoppa ner henne i vagnen och låta henne sitta där i t ex 30 minuter medan jag springer, för att sedan få sitta fast i bilstolen i badrummet medan jag duschar följt av att snabbt få i sig lunch och sedan sättas fast i vagnen igen för att vi ska gå och hämta Líf…
Det blir ingen stimulerande morgon för någon av oss. Alva är pigg och glad, nyfiken och tycker om att leka och undersöka saker och ting. Hon klagar sällan när hon sitter i vagnen, men en hel förmiddag fastspänd i vagn är knappast underhållande!? Vet inte om jag skulle kunna med att utsätta henne för det.
Och själv finner jag inget större nöje i löpning när det sker med tidspress eller under stress. Att bara springa t ex 3 km känns dessutom meningslöst för min egen del på något vis. Jag behöver minst 5 km och någon form av kontinuitet.

”Då är det väl bara att springa på kvällen”, tänker ni. Jo…men, Anders är sällan hemma förrän vid 18-tiden och då är det snart dags för tjejerna att varva ner och göra sig i ordning för natten. Även där infinner sig ett visst stressmoment för min del. Dels tiden som så (dags för kvällsmat, bad och läggning) och dels vill jag inte bara kasta två trötta barn i famnen på Anders och ge mig ut.
Líf somnar sedan sällan förrän vid 21-tiden och Alva har perioder då hon bara vill sova i min famn…

Jag låter lite uppgiven va? Jag är lite uppgiven. Men barnen går före ALLT. Jag får helt enkelt springa när tillfälle ges, med eller utan vagn och med eller utan stress. Frågan varför man springer, när man inte kan springa som man vill, blir ganska så uppenbar och kanske är detta ett i-landsproblem i de flestas ögon, något tillfälligt som går över när barnen är lite större (jag VET)…men när löpning fungerar som medicin, blir dess frånvaro ganska så uppenbar.

Jag tror att många andra hade löst detta utan problem, att det kanske inte ens hade setts som ett problem och att jag bara är lite sliten och mörk i sinnet just nu. Och, som sagt, fråntagen min medicin haha.

Nåja. Kanske ville jag bara förklara varför jag inte springer…även om jag vill!
Och jag understryker att barnen är viktigast av allt. Deras väl och ve är alltid prio ett!

/dísa

Relaterade poster

  • 61
    ...sedan vi fick vår älskade lilla Alva! I fredags var det exakt ett år sedan vi med ilfart åkte till BB i Borås och med nöd och näppe hann in i förlossningssalen innan hon kom ut. Sedan dess har hon nog fått uppleva mer än många andra ettåringar. Redan som…
    Tags: är, alva, springa, líf, km, löpning, anders
  • 51
    Borås Ultra Marathon - 87km terränglöpning mellan Göteborg och Borås. "Vem vill springa detta mer än jag?" - så löd tävlingsskaparens fråga inför BUM förra året. Då liksom nu var det en hel del som delade samma tanke. Iår var 120 löpare anmälda för start i Skatås för den långa…
    Tags: är, km

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *