”Vill inte…”


…är standardfrasen här hemma just nu. I alla fall från Líf. Hon vill allt men inget, speciellt efter att hon har bett om något. Det gäller mat, kläder, skor, stövlar, leka, åka med till affären, kissa på pottan, sova – allt!
Något hon gärna vill är dock att gosa med sin lillasyster. Helst hela tiden!

Líf och Alva

Líf och Alva

Och något hennes mamma gärna vill är att springa!
Men…jag får vänta ett tag till. Eller i alla fall avvakta till efter återbesöket på mvc nästa vecka!

För tillfället går dagarna snabbt, men ändå långsamt. Den mesta tiden tillbringas med tjejerna och att själv få tid för att äta, duscha, gå på toaletten eller något annat är sådant som liksom får komma i tionde hand. Nästan allt handlar om tajming dessutom…vilket inte alltid är det lättaste med en (i dag) 5-veckors bebis och en trotsig liten 2-åring…som ju vill, men inte vill och vill, men inte vill och….vill inte!!!

Líf hjälper till att köra syskonvagnen

Líf hjälper till att köra syskonvagnen

Något som jag emellertid försöker få in varje dag – både för min och för tjejernas skull – är att komma ut en sväng. Blir det ingen promenad, blir det i alla fall lite lek på någon lekplats (på gott och ont finns det ingen bra lekplats – utöver skogen – nära, så man måste alltid gå i alla fall någon eller några kilometer för att komma dit). De dagar Líf får vara på förskolan promenerar vi alltid till och från dagis dock, vilket är skönt för oss alla tre! Tjejerna kan sova gott i vagnen, oavsett om det regnar eller ej, och jag kan få lite luft och dagsljus.
Jag försöker även få in liiiite (skrattretande) styrketräning i samband med att vi leker eller när Líf badar. Ja, det låter knäppt – jag vet – men hantlar på badrummet samtidigt som man sjunger ”Pippi Långstrump” tillsammans med en plaskande 2-åring eller plankan samtidigt som man bjuds på ”kaffe” av den samme, är väl bättre än inget, tänker jag. Och…det är ju tur att ingen ser haha!

Nåja. Ser fram emot att höra vad barnmorskan har att säga om kroppens tillstånd nästa vecka.
Tills dess traskar vi vidare…i det fina löparvädret…

Líf Löpardotter lever efter mottot: varför gå när man kan springa!?

Líf Löpardotter lever efter mottot: varför gå när man kan springa!?

Relaterade poster

  • 67
    Ja, det är nog de facto så; jag har aldrig varit i så bra löparform, även om jag ens knappt vågar tänka det - än mindre uttala det högt! Jag har kanske inte mycket att komma med när man jämför med andra, men det är inte det som är grejen…
    Tags: är, ju
  • 65
    Man får väl inleda med att meddela att vi har inte försvunnit. Tiden till att sitta ner och skriva har väl bara inte riktigt funnits där - eller inspirationen att blogga om löpning heller för den delen, när förkylning efter förkylning avlöst varandra sedan någon gång i november. Men, men...vi finns,…
    Tags: är, ju, fall, líf
  • 60
    Ja, precis så är det. Det finns mycket som skall/borde/vill göras, men lite som hinns med...en ekvation som är märklig i och med att jag i mitt tycke i princip inte gör någonting om dagarna. Tiden går dock på något underligt vis undan och helt plötligt är det en ny…
    Tags: är, líf
  • 57
    Nemo… Det är lätt att fastna i sanningen. Att bli kvar där utan möjlighet att ta sig loss. Att falla tillbaka i dess kyla famn, låta sig omslutas av hennes raka och ärliga ord och att förbittras över att man inte lyckas blunda för de samme. Det är lätt att…
    Tags: är

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *