Líf vill helst gå med sjalen, men ibland går min gamla Brio-vagn också bra

Midvinternattens köld är hård… 1


…eller var hård. Ty visst var det alltid kallt och snö om vintern när man var liten?
Jag borde fråga farfar. Han har koll. Han har skrivit dagbok och noterat max och min temperaturer och allmänt väderläge sedan årtionden tillbaka! Tänk vilken liten skatt han sitter på!

Vinterpromenad i halkan

Vinterpromenad i halkan

I natt drog en storm förbi, men som vanligt bidrog den blott med orkanvindar och gråslask här på västkusten.
”Perfekt löparväder”, tjoar Anders.
Och ja. Nog springer man hellre i slask och snö än den luriga is som belamrat vägarna här omkring de senaste dagarna. Lömsk svart-is som vare sig dubbar eller terrängskor rår på! Aldrig har jag väl längtat in till ett löpband, men efter flera veckors löparfrånvaro pga det elaka virus som festat loss i min hals och kropp och efter allmän löpabstinens så var det just detta jag gjorde igår! En liten svettig timme var allt jag önskade mig. Ut i mörkret vågade jag inte ta mig av rädsla att stuka foten igen eller ramla och skada mig på annat vis. Dagtid i terräng kanske det kanske gått, men inte i mörkret och på de smala vägar som finns här, där bilar kommer farande i full fart och utan förvarning även kvällstid.
En löpares största fiender måste stavas:

V I R U S
och
I S

I morgon kommer Anna och passar Líf en stund på morgonen. Då skall jag i alla fall ta mig en liiiiiiten runda i blasket! 🙂

Håll er friska och ramla inte i vinterväglaget!

/dísa

Líf vill helst gå med sjalen, men ibland går min gamla Brio-vagn också bra

Líf vill helst gå med sjalen, men ibland går min gamla Brio-vagn också bra


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

En tanke om “Midvinternattens köld är hård…

  • Pernilla Andersson

    Ja en härlig go pw eller joggingtur i regn och blåst är alltid mysigt. Det ger en sån uppfriskande känsla som inte går att beskriva.
    Fina bilder på er.