Embla

Skitsnack 3: Kombinationen…


Snart skall vi sluta snacka skit, jag lovar. Men ett sista inlägg i ämnet får det bli.

 

Anledningen att Skitsnack 1 och 2 över huvudtaget togs upp på agendan beror ju delvis på att de flesta löpare någon gång råkar ut för mag-tarm-problem, något som man har gemensamt med majoriteten bland gravida kvinnor.

Som ni förstått av texterna, eller kanske via snack er löpare/gravida emellan är problemen rakt motsatta dock. Löpare = problem med urgency, diarréer, gravida = förstoppning och försämrade mag-tarmrörelser. Ekvationen ”gravid + långdistanslöpare” borde med andra ord vara = perfekt…?

 

Som ni kanske också förstått av tidigare inlägg från mig, så har kombinationen inte varit slående i just mitt fall. För en del kanske det verkligen är den ultimata kombinationen, men mina rundor har till mångt och mycket fått styras av min gastrointestinala dagsform vilket i sin tur lett till många, korta panik-rundor, istället för långa sköna, avslappnade turer till skogs. Spännande information för intresseklubbens anteckningsblock! 😉

 

Kostråden till gravida för att mildra problemen vid förstoppning kopplad till just graviditeten, är raka motsatsen till vad man säger till en löpare som vill minska risken att drabbas av problem under sitt långpass – och vice versa. Redan här har vi ju problem 1 och hur man kommer åt det, är väl kanske genom att testa, testa, testa samt att finna någon form av gyllene medelväg;

 

–          Lagom med fibrer.

–          Lagom med vätska.

–          Lagom, lagom, lagom av allt…

 

Samt att se till de råd som ändå är gemensamma för en allmänt god maghälsa:

 

–          Äta regelbundet.

–          Inte testa för mycket nya maträtter.

 

Som vegan får jag i mig mycket fibrer, liksom vätska, via maten, men behöver ju kanske inte välja det allra grövsta brödet eller äta just linssoppa (fiberrikt) dagen innan jag skall ut och springa. Som allätare gäller ju ungefär det samma, men balansgången kan vara svår att finna – speciellt när man som gravid kan förändra smak- och luktsinne, längtan efter vissa livsmedel eller liknande…

För en del kanske det kan vara bra att skriva lite mat- och symtomdagbok, så som vi gör med patienter med IBS eller födoämnesallergier t ex. Börja redan tidigt i graviditeten i så fall!

 

Problem 2 kanske inte är något problem egentligen? Träning rekommenderas ju vid förstoppning och att vara vältränad sägs minska risken för Runners Diarrhea. TRÄNA således, men kanske på ett nytt sätt?

Jag kan ju bara prata för mig själv, men jag tror att många av mina turer nu sedan jag blev gravid, hade kunnat bli mindre panikartade om jag t ex hade värmt upp hemma innan eller gått en promenad före mitt löppass. På så vis hade tarmen fått komma igång och man hade kunnat slappna av när man väl var ute.

Då tiden ”inte funnits” får jag kanske således skylla mig själv?

Embla tass

Saknar Embla, men hon finns med mig varje dag både i sinnet och tillhands! 😉

Under mina rundor, när jag analyserat och funderat över hur jag hade kunnat göra, hittade jag emellertid en perfekt lösning…eller ja, nästan perfekt. Kanske aningen konstruerad efter mitt eget sinne och min egen längtan, ty den stavas HUND. Ni som känner mig vet att jag älskar hundar och att jag längtar efter detta igen (mamma och pappa….jag hör era suckar ända hit)! Detta är ingen optimal lösning för alla, och inte möjligt för mig och Anders just nu, men med hund har man på något vis alltid tid för den där promenaden innan man ger sig ut och springer och den där nedvarvningsrundan efteråt. Perfekt, rent teoretiskt. 😉

 

Skall man försöka vara lite mer realistisk och kanske sammanfatta några småtips så kan ju följande vara värt att tänka på, löpande gravida kvinnor där ute:

 

–          Värm upp med någon form av aktivitet.

–          (Hund)promenad före passet.

–          Cykla till och från jobbet, om det går.

–          Hoppa av en hållplats tidigare på väg hem från jobbet.

–          Var på något vis aktiv under dagen om du kan, om du skall springa på kvällen.

 

Att gå ut med hunden, utan hund är dock inget jag tror att jag kommer att ta mig för nu (tyvärr) och sedan vi flyttade ut på landet så kan jag inte cykla till och från arbetet eller hoppa av tåget en hållplats tidigare så som förr…

Jag får helt enkelt försöka se till att röra mig mer under dagen tror jag och försöka vara så aktiv det går innan jag ger mig ut i skogen!

Embla

Embla 2010

 

/dísa

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *